IMO 2020 ger minskade svavelutsläpp, inte minskade koldioxidutsläpp

Sjötransportörer kan välja mellan tre olika metoder för att minska sina fartygs svavelutsläpp. Även om varje lösning ger en betydlig minskning av svaveloxidutsläppen innebär de alla kompromisser när det gäller utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. De består av att antingen:

• använda raffinerade dieselbränslen, eller destillat som marin dieselbrännolja (MGO), med en svavelhalt lägre än 0,5 %. Det bränslet är dyrare än tjockolja.
• installera gasrenare, eller skrubbrar, på fartygen. En skrubber är i stor sett en tvättmaskin som separerar svavlet från resten av bränslet vid förbränning.
• använda alternativa bränslen som flytande naturgas (LNG). För flytande naturgas krävs anpassade motorer, men det är billigare relativt sett. På grund av riskerna med gas begränsas typen av gods som kan transporteras på fartyget.

Studier skiljer sig åt när det gäller det sanna miljömässiga priset för minskningen av svavelutsläpp enligt IMO 2020. Alla metoder för minskning av svavelutsläppen har tydliga nackdelar som, även om de inte är större än fördelarna med IMO 2020, motiverar vidare undersökning och regelutformning.

Genom att arbeta med betrodda partner kan DHL hjälpa kunderna att inte bara minska sina svavelutsläpp, utan även bidra till att snabba upp framtagandet av och tillgången på hållbara bränslen. Här är ett exempel för sjöfrakt:

1. DHL gör en beräkning av de koldioxidutsläpp som ska minskas.
2. Motsvarande mängd hållbart marint bränsle köps in och används på ett eller flera containerfartyg.
3. Transportörer bunkrar det hållbara marina bränslet, men behöver bara betala kostnaden för vanligt bränsle. Prisskillnadenmellan det traditionella och hållbara marina bränslet avgör kostnaden för avgiften för det hållbara bränslet.
4. När One Atmosphere-strategin används förenklas bränsleväxlingen eftersom det hållbara marina bränslet inte måste finnas på samma fartyg som den container för vilken utsläppen ska minskas.

Alla bränslen med låg svavelhalt är inte likadana. VLSFO (olja med mycket låg svavelhalt) erhålls genom blandning av tillsatser och aromatiska kolväten som ger ökad effektivitet och smörjförmåga. Dessa aromatiska kolväten, som toluen och bensen, kan bilda sot när de kommer i kontakt med luften.

Sot är en aerosol som uppstår vid ofullständig bränsleförbränning och Förenta nationerna anser att sot är en faktor som orsakar klimatuppvärmning. Dessutom är det giftigt för människor. En studie som skickades in av Tyskland till IMO varnar för att övergången från svavelrik tjockolja till VLSFO kan leda att sotutsläppen ökar med upp till 85 %. Studien visar också på att sotutsläppen kan öka när fartyg framförs i lägre hastighet.

För att efterleva bestämmelserna enligt IMO 2020 kan fartygsägare installera skrubbrar på sina fartyg. Dessa skrubbrar ”tvättar bort” svaveloxid från fartygets motor och avgassystem, vilket möjliggör användning av vanlig tjockolja med en svavelhalt över 0,5 %.

Det finns två typer av skrubbrar: med öppet eller stängt kretslopp. I system med slutet kretslopp lagras det förorenade vattnet på fartyget och måste kasseras i särskilt avsedda anläggningar i hamn. I system med öppet kretslopp släpps det förorenade vattnet ut i havet, och kan skada vattenlevande djur och växter. Länder som Kina överväger idag att införa regler som förbjuder skrubbrar med öppet kretslopp i landets kustområden.

Även om användning av flytande naturgas minskar fartygets koldioxidutsläpp, består den i grunden av metan, vilket tekniskt sett är ett fossilt bränsle och en växthusgas. Utöver minskningen av koldioxidutsläppen rekommenderar FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC en minskning av utsläppen av metangas med 35 % eller mer till år 2050 jämfört med nivåerna för år 2010 om den globala uppvärmningen ska kunna hållas till 1,5 °Celsius.

Även om framställning och distribution av flytande naturgas ger koldioxidutsläpp, ger normal förbränning av flytande naturgas i en fartygsmotor lägre koldioxidutsläpp än tjockolja. Bristfällig motorkonstruktion ger emellertid upphov till läckage eller metanemission ut i atmosfären. Sådana fenomen visar på vikten av bättre konstruktion av fartyg och motorer och av noggranna och regelbundna emissionsmätningar  ombord. Det är delvis målet med IMO 2050:s inledande strategi, som bemöter de punkter som lyfts i studierna ovan – och transportörer kan agera redan idag.

Biobränslen kvarstår som ett av de mest realistiska alternativen till traditionella bränslen, oavsett om de har hög eller låg svavelhalt, när det gäller de närmaste fem till tio åren. De måste utvinnas från hållbara råmaterial, men har fördelen att de är kommersiellt tillgängliga idag. Med ytterligare optimering av leveranskedjan och storskalig produktion skulle priset kunna sänkas ytterligare i framtiden. Vid rätt utförande är både produktion och användning av biobränslen dessutom miljövänligare eftersom bränslena är biologiskt nedbrytbara och betydligt mindre giftiga än fossila bränslen.

Biobränslen omfattar vanligen:

• Biodiesel: utvinns från vegetabiliska eller animaliska fetter och alkohol och används vanligen som en tillsats i dieselbränslen. Uppblandningen kan sträcka sig från 2 % (B2) till 100 % biodiesel (B100). När det tillverkas av råvarurester (eller HVO, som står för hydrerad vegetabilisk olja) kan det användas som rent bränsle.
• Bioetanol: används som en tillsats i bensin och framställs vanligen genom jäsning av majs och vete. Den vanligaste versionen är E10 som används i personbilar och lastbilar och som är en blandning av 10 % etanol och 90 % bensin.
• Biofotogen: kallas även bioflygbränsle och produceras av vegetabiliska och animaliska fetter. Bioflygbränslen kan minska utsläppen av växthusgaser från flygfarten med allt från 50 % till 95 % jämfört med fossila flygbränslen.

Förutom biobränslen finns det också elektrobränslen. Det är syntetiska bränslen som framställs av vatten och koldioxid. Läs faktabladet om elektrobränslen och andra framsteg inom hållbara bränslen (1,9 MB).

Lösningar för klimatkompensation i den egna värdekedjan: Övergång till hållbara bränslen

Förstå hållbarhetsbaserad hantering av leveranskedjan

Fokus på hållbarhet – ordlista