Förklaring av Incoterms®

Incoterms® togs fram som en serie normer för internationella leveranser för att säkerställa smidig internationell handel. De benämns ofta i förkortad form, till exempel FOB eller CIF, och kan ibland leda till missförstånd mellan affärspartner. Följ transportexperternas råd och se till att dagens Incoterms® alltid verkar till din fördel.

I köpeavtal anger Incoterms® parternas rättigheter och skyldigheter när det gäller leverans av varor från säljare till köpare. De ger ett gemensamt ramverk för hur transporten ska organiseras och av vem, vem som innehar ansvaret för riskerna den omfattas av och vem som ansvarar för sändningens säkerhet och efterlevnad av tullföreskrifterna.

Strukturen för Incoterms® är alltid densamma – en akronym bestående av tre bokstäver följd av namnet på en plats. Platsnamnet är viktigt eftersom det anger var transportkostnaderna övergår från säljaren till köparen. Men från en Incoterm till nästa kanske samma platsnamn inte anger var risken överförs eller var eller av vem fraktförsäkringen ska ordnas.

Aktuella Incoterms® 2020 består av elva handelstermer. Fyra av dem är särskilt utformade för sjötransport eftersom de enbart gäller för transporter via hav och territorialvatten. De övriga sju gäller för gods som levereras med alla typer av transportsätt – inklusive via sjötransport.

Incoterms®-innebörd: För EXW-sändningar faller nästan alla skyldigheter under köparens ansvar. De överförs på mottagaren vid den tid och på den plats sändningen inleds.

Säljaren säkerställer överföringen av godset till köparen på en vald plats.

Köparen ordnar hela leveransen från lastplatsen, vilket omfattar den huvudsakliga transporten, och har ansvaret för alla risker från det ögonblick när godset mottages från säljaren. I det ingår tulldeklarationen för export.

Incoterms®-innebörd: Med Free Carrier (FCA), Free Alongside Ship (FAS) och Free On Board (FOB) betalas inte den huvudsakliga transporten av säljaren och varorna byter ägare på en plats som avtalats av parterna i säljarens land.

Säljaren tulldeklarerar sändningen för export. Denna levererar godset på en angiven sändningsplats.

Köparen ansvarar för att fullgöra det huvudsakliga fraktavtalet, välja en transportör och övervaka fraktkostnaderna. Denna ansvarar för tullavgifterna för import.

Incoterms®-innebörd: Med CPT, CIP, Cost and Freight (CFR) och Cost, Insurance and Freight (CIF), betalar säljaren den huvudsakliga transporten, men risken övergår till köparen när godset lämnas över till den första transportören. Enligt två av dessa handelstermer är säljaren skyldig att försäkra varorna för köparens räkning.

Säljaren ansvarar för att fullgöra det huvudsakliga fraktavtalet, välja en transportör och övervaka fraktkostnaderna. Denna ordnar leveransen av varorna till lastningsplatsen för det huvudsakliga transportsättet där risken också övergår till köparen. Säljaren ansvarar också för tulldeklaration för export.

Köparen står för risken för skada och förlust under den huvudsakliga transporten. Köparen måste också förlita sig på att säljaren uppger korrekt information för transportören. Köparen ansvarar för tulldeklaration för import.

Incoterms®-innebörd: I gruppen för "fullständig leverans" ingår Delivered at Place Unloaded (DPU), Delivered at Place (DAP) och DDP. Säljaren står för de flesta kostnader och skyldigheter och övergår till köparen när denna tar emot varorna i destinationslandet.

Säljaren ansvarar för att fullgöra det huvudsakliga fraktavtalet, välja en transportör och övervaka fraktkostnaderna. Denna ordnar leveransen av varorna till lastningsplatsen för det huvudsakliga transportsättet där risken också övergår till köparen. Denna ansvarar för tulldeklaration för export och enligt DDP även för import.

Köparen är ansvarig för att lossa varorna på överföringsplatsen för varorna (förutom enligt DPU).

FAS (Free Alongside Ship), FOB, CFR och CIF är utformade för sjötransport. Om dessa handelstermer används är säljaren skyldig att uppvisa en fraktsedel eller annat dokument för sjötransport vid leverans.

De ska inte användas om sändningen inte ska transporteras på pråm eller fartyg under den internationella transporten. Övriga Incoterms® kan alla användas för sjötransport, flygfrakt och järnvägstransport.

Enligt de sjöfartsspecifika Incoterms-reglerna antas sjötransportören i allmänhet vara en tredje part. Vid fartygschartring anses emellertid den part (köparen eller säljaren) som chartrar fartyget vara transportören. Den viktigaste punkt som måste klargöras mellan parterna är ansvaret för lastning och lossning av varorna från fartyget.

Huvudsaklig transport och transport inåt land omfattar inte bara den tid containern eller pallarna tillbringar på ett fartyg eller i en lastbil. Det omfattar även övervakning av lastning och lossning och varornas allmänna integritet under resan.

Vi ska titta på ett exempel med transport av färskvaror. Om säljaren äger en del av den utrustning som behövs eller har tillgång till den expertis som krävs för längre transporter av denna typ av varor (särskilt utbildad personal, kylcontainrar osv.) och köparen inte har det, är det rimligt att ge säljaren ansvaret att hantera transporten genom att välja DAP (Delivered At Place).

Mer allmänt kan valet mellan F-, C- eller D-gruppens Incoterms också avgöras utifrån säljarens eller köparens kapacitet att ingå det gynnsammaste fraktavtalet. I vissa länder kan köparen eller säljaren vara rättsligen förpliktigad att anlita ett nationellt rederi.

Vem är slutligen bäst rustad att övervaka och kontrollera kostnader för överliggetid och förvaring? Låt transportören ge dig kontrollen över leveranskedjan. 

Titta närmare på vår förklaring av kostnader för överliggetid

Försäkra ditt gods. Om du som köpare tydligt vill visa i avtalet att leverantören ansvarar för försäkringen av varorna ska du understödja transaktionen med relevanta Incoterms® och välja CIF eller CIP (Carriage and Insurance Paid To). Ange direkt i avtalet vilka risker försäkringen ska täcka.

I internationell handel är det vanligen säljaren som står för exporttullarna och köparen som står för importtullarna. I klareringen av varorna för import och export ingår även tillstånd och licenser som krävs för sändningens efterlevnad.

Därför kan du i vissa fall vilja låta köparen ta ansvaret för processen både vid import och export, vilket blir möjligt med EXW-termerna.

Om det istället är säljaren som ska ta hand om dessa formaliteter i resans båda ändar ska du välja DDP (Delivered Duties Paid).

Har du valt rätt Incoterm för sändningen? Se till att ange att du använder versionen för 2020.

Kunskap är ditt främsta verktyg. Se till att du kan dina Incoterms® så att du kan välja det som passar bäst. 

Visa informationen om Incoterms® i hjälpcentret

Förutom den teoretiska kunskapen ska du ställa dig några frågor innan du bestämmer dig. Vilken av parterna kan mest troligt fatta rätt beslut? Vilket är det bästa transportsättet för just ditt gods? Behövs försäkring? (Vi har kommit fram till att det oftast är så.)

Rätt plats
Se till att rätt Incoterm används genom att ange det tydligt i köpeavtalet med följande struktur:

[Selected Incoterms®], [Named location], [in accordance with Incoterms® 2020]till exempel: CIF, Long Beach, Incoterms® 2020

En Incoterm gäller först när avtalsparterna har enats om en ort eller hamn. Ange den platsen så exakt som möjligt.

Rätt version
Det går fortfarande att använda Incoterms® 2010, Incoterms® 2000 och ännu tidigare versioner av Incoterms®. Därför är det nödvändigt att ange vilken version av Incoterms® som ska användas för leveransvillkoren.

Incoterms® anger bara hur transportkostnader och transportrisker fördelas mellan säljare och köpare enligt vad som förklarats ovan.

Incoterms® anger inte priset som ska betalas för varorna eller hur de ska betalas.

De reglerar heller inte överföringen av äganderätten till godset eller reglerna vid avtalsbrott. Dessa ämnen anges vanligen i form av uttryckliga villkor i försäljningsavtalet eller i de lagar som är tillämpliga på det. Dessutom är parterna strikt underställda lokal lagstiftning som kan ha företräde framför delar av köpeavtalet, inklusive över valda Incoterms®.

Fakturan för sändningen används som grund för att fastställa dess tullvärde.

Om avtalet anger att transporterna har avtalats enligt EXW kan därför en faktura som nämner CIP-leverans väcka frågor och eventuellt försena klareringen av varorna. Det är viktigt om avtalet inte anger att andra villkor för leverans av eller pris på varorna kan anges på fakturan.

Incoterms-reglerna skapades för att ge ett gemensamt referensramverk för internationella leveranser och därigenom underlätta för global handel. Nu när en ny version används lönar det sig alltid att fördubbla kommunikationen om vad valda Incoterms® innebär. Här är ett exempel på EXW och FCA.

Enligt FCA överför säljaren varorna till transportören eller en annan person som utsetts av köparen, direkt hos säljaren eller på en annan angiven plats. I versionen från 2020 av Incoterms® anges det att köparen måste informera säljaren om en tidsperiod eller ett exakt datum när transportören (eller annan utsedd part) ska hämta varorna.

Till skillnad från i de till synes liknande EXW-reglerna anger FCA däremot inte säljarens skyldighet att meddela köparen om att varorna är redo för leverans. Klagomål från köparens sida gällande det har därmed ingen grund. Spela säkert och låt kunden veta det!